Förälder: 13:e veckan!

Häftigt ... idag var vi hos gynekologen för en första koll på graviditeten, och det visade sig att vi var fyra!! veckor längre gångna än vad vi trodde :o) Skulle fostret vara så gammalt som vi trodde (9 veckor) så skulle det vara cirka 2,7 cm, men det visade sig vara 6,5 cm, alltså som vid 13 veckor! Jag sa direkt när jag såg på ultraljuds-skärmen - Oj, har tekniken blivit så pass mycket bättre att det är så tydligt med armar och ben mm (från tidigare vill jag minnas att man inte kunde se så tydligt på första vaginala ultraljudet). Men det berodde ju som sagt på att fostret var äldre än vid de tidigare tillfällena. Nu är bebisen preliminärt beräknad till i början på juli (men den kan ju ändras fler gånger), och allt såg hur bra ut som helst.

Anna har ju tyckt att magen vuxit mer än vid de tidigare graviditeterna, så vi började fundera på om det fanns mer än en bebis i magen, men så var inte fallet. Det hade inte gjort något alls om det varit så. Jag har sagt till Anna tidigare, att eftersom Fabian och Måns är så tajta nu, så borde nästa också ha ett syskon att bli tajt med. Men man vet aldrig ... detta kanske inte är sista gången ;o) Man ska dock vara ödmjuk, och jag är otroligt tacksam över förmånen att ha barn överhuvudtaget. Men man kan ju lugnt påstå att Anna och jag verkligen är kompatibla för barnaskapande ...

God jul!

Vet inte om jag sett fram mot julafton så mycket någon gång sen jag blev vuxen. Det känns som allt som behövs göras före jul är gjort, och att jag kan koppla av med en kvällsglögg på "lille julafton".

Tycker att Anna och jag lagt barnens julklappar på en rimlig nivå, och framför allt så har vi bara köpt klappar som vi vet att de verkligen kommer att bli glada för! Jag längtar att få se dom öppna!! Hörde om en bekant som handlat julklappar för 10000:-, varav 2500:- på kredit!!!! Eeeh, hur står det till? Vad försöker hon bevisa? Den som ger dyrast vinner? .... eller... - Snälla jag vill vara med i "Lyxfällan"? Jag skulle kunna förstå det om man har det väldigt gott ställt, och har möjlighet att ge. Samtidigt skulle inte jag vilja få dyra klappar som jag inte kan matcha tillbaka, det skulle vara svårt att uppskatta.

Iallafall ... imorgon ska vi i-lands-lyckligt-lottade, äta go mat och dricka en o annan snaps. Det ska bli riktigt gott! Själv rankar jag sillen allra högst på julbordet, medan jag kan vara utan skinkan och gröten (även om jag ändå brukar smaka av det också).

Sitter nu och väntar på att Fabian ska bli sov-trött, så att Anna och jag kan förbereda morgon-julklappar och sen slappa framför tv:n. Men det verkar som han är lite spänd inför morgondagen och vill inte sova än. Jaja ... det är jullov och det är rätt mysigt att vaka in julnatten tillsammans ..

Ha nu en riktigt skön jul allihop ... passa på att njut!

Förälder: sällskapsbajsning

Skrev häromdan om korskissning ... nu har pojkarna bajsat tillsammans några gånger också :) Fabian på toastolen och Måns på pottan, samtidigt som dom högljutt för en dialog över hur många fiskar (bajskorvar) dom har gjort ... visst är det härligt med barn!

Lärare: Musikaliska elever

Måste bara visa två av våra många duktiga elever på skolan. Det är Erika och Selma på genrepet inför julavslutningen. Tyvärr när man spelar in via mobilen, så blir ju ljud och bild som det blir, men jag tror ni kan urskilja den vackra stämsången. Avslutningen blev för övrigt mycket lyckad, med många musik och humorinslag inför en jublande publik av föräldrar, elever och anhöriga.

Förälder: Kissa i kors

Vilken förändring i hemtillvaron. Slut sen ett par månader tillbaka är det med blöjor ... och det med bara någon enstaka olycka till följd. Häromdagen hade jag istället min första "kissning i kors" med Måns. Den första (och kanske största) riktiga "far & son"-grejen. Visst får man kanske räkna med lite stänk på fötterna, men det är det värt. Det var samma känsla när jag hade första korskissningen med Fabian, och snart kanske det blir en "trekorsning" :) ...

Lucia från Humfryskolan

Vill bjuda er på smakprov från Humfryskolans Lucia, som inte kan placeras i kategorin "traditionellt" Luciatåg . Här kommer alternativa versioner av "Tomtarnas julnatt", "Staffan stalledräng" och "Nu tändas tusen juleljus". Glöm inte att besöka skolans blogg också. Den uppdateras ofta med arbetet på skolan. Adressen är www.elevblogg.blogspot.com.

Ha en skön Lucia, men ta det lugnt med glöggen ;)

Bloggen lever!

Vill bara meddela att bloggen lever i allra högsta grad. Samlar bara in lite research för kommande inlägg (skoja bara) ... fler inlägg kommer inom kort.

Mama Mia - vilken hitparad!

Ja, så skulle man nog kunna sammanfatta musikalen. Det finns inte många (om än någon) grupp eller artister som skapat fler pop-hits än vad Abba gjort. Dessutom gör musiken sig mycket bra för musikal! Det var så att man kände "yes" vid varje låt. Däremot hade jag hellre sett en ren sång och dansshow. Visst var storyn smårolig och aktörerna proffsiga, men när dom körde tre rena sång o dansnummer efter storyns slut, det var då hela showen lyfte och publiken vaknade till.

Men det tog nog en kvart in i föreställningen innan jag började släppa min svindelkänsla. Det låter kanske löjligt, men det var obehagligt innan man vande sig

Tre höjdpunkter:
* Stämsången på "Super Trooper"
* Distade girarrer och trycket i "SOS" ... "when you´re gone, how can I even try to go on"
* De tre slutnumren

Mama Mia

Sitter just nu och väntar på att Mama Mia ska dra igång. Mitt tredje besök på arenan, men första på övre etage. Det är brant! Nästan svindelkänsla. Ska bli kul att uppleva musikal här. Hoppas att upplevelsen blir på topp. Rapporterar imorgon.

Förälder: Veckorna bara flyger förbi!

Det är helt otroligt så fort veckorna passerar som småbarnsförälder! Tänk när man var hemmaboende ungdom ... varje dag/kväll efter skolan var flera timmars valfri tid ... varje helg innebar stort utrymme för festande, spelande, sportande, hånglande eller annat ... varje lov kändes som ett friår, där man kunde hinna med flera faser av olika kompisgäng, flickvänner, aktiviteter etc ...

Annat är det nuförtiden. Upp tidig morgon (oavsett om det är vardag eller helg), många tider att hålla ... förutom dagis och arbete, så måste man hela tiden ha koll på om barnen behöver duscha (inkl nagelklippning, öronrensning, insmörjning mm), se till att det blir mat fixat, handling, tvättning, städning etc. Då har jag inte räknat med läkarbesök, tandläkarbesök, bilbesiktningar (och verkstadsbesök), utvecklingssamtal och föräldramöten på dagis, extra möten med Fabian hos logopeden och på habiliteringen, Fabians tennisträning etc ... plötsligt har veckan gått ...

... och jag älskar det! Jag vill definitivt inte byta tillbaka. Den tiden har redan upplevts, och den var härlig när man var i den fasen av livet. Nu längtar jag hem varje dag efter jobbet. Trots allt kan jag ändå gå på någon hockeymatch då och då, och ibland passar mormor eller farmor pojkarna så att till och med Anna & jag ser till att göra något tillsammans.

Livet är underbart! Synd bara att tiden går så fort ...

Däcken bytta, förkylningen tillbaka och snart jul!

Kämpade med däcken i förmiddags, och som vanligt ska alltid något däck krångla och sitta som fastsvetsat!!! Men jag fixade det, om än något andfådd, eftersom näsan är heltäppt igen. Börjar bli lite trött på förkylningar nu! Men men .... imorgon är det en månad kvar till julafton. Ser faktiskt riktigt fram emot det. Frågan är om inte julen är bättre som förälder än som barn. Vi har redan fixat ett par julklappar till barnen, som vi vet att dom kommer att bli riktigt, riktigt glada för! Vi kan knappt vänta ... :)

Lyckliga föräldrar!

Testade min nya funktion att göra inlägg på bloggen direkt från mobilen. Valde en bild från i somras när man iallafall hade lite antydan till annan nyans än vit i ansiktet.

Förälder: Härlig förmiddag i snön!

Vilken underbar förmiddag! Fint och stilla vinterväder. På med långkalsonger, klä pojkarna i overaller, fram med pulkorna och lek i snön.

Bloggen avslöjar!!!!

Någon ska bli pappa för fjärde(!) gången ... bebisen kommer att ha en syster och två bröder ... bära efternamnet Åman ... och beräknar att dyka upp i slutet av juli, eller början av augusti ...

Någon som har en vild gissning? :)

Vinter!?

Vet inte hur det ser ut i övriga Skåne, men här är det snö och kallt. Och jag som brukar vara ute i god tid med däck-byte ... men icke detta år. Men jag gissar att snön blir kortvarig, och att jag får tid att byta däcken i helgen. Säga vad man vill, men det är riktigt nice att ha fredagsmys hemma när det är mörkt och kallt ute. Varm glögg till pappa, vila till mamma, chips till barnen, kyckling i ugnen, inga tider att passa, ledig imorgon (dock inte Anna), tre poäng till Redhawks ikväll?!

Lärare: Lunchunderhållning.

I torsdags hade Humfryskolan besök från Glimåkra folkhögskola, som höll lunchkonsert för oss. Det var mycket uppskattat av våra musiska elever. (tyvärr blir bilden inte bättre pga den dåliga upplösningen i min mobilkamera)

Redhawks: En mäktig upplevelse!

Vet inte hur jag ska börja beskriva gårdagen på Malmö Arena ... men jag väljer WOW, och fan va kul! Det var en härligt häftig upplevelse från början till slut. Per och jag fick skjuts direkt från jobbet till arenan. Väl där skulle vi leta upp Sportbaren direkt eftersom vi skulle bli bjudna på buffé. Vi hittade dit oväntat fort, och efter uppvisande av vårt medlemskort i Redhawks Support blev vi insläppta. Tortilla-buffén stod redo och vi införskaffade oss öl i baren.


På ett flertal tv-skärmar visades bilder från Mifs senaste SM-guld 1994, och vi upptäckte ganska snabbt att stora delar av det laget fanns omkring oss i Sportbaren. Efter mat och två stora starka, bestämde vi oss för att kolla in mer av arenan. I samband med det låstes dörrarna upp in till hallen och jag tog en bild av första anblicken in ...


Vi gick ur hallen igen eftersom det var över en timme kvar till nersläpp, och tog oss upp ett par våningar. Vi fastnade vid något som hette Tjeck-bar, där vi intog en öl till (tjeckisk såklart). När vi kom åter till vår ingång, så ansåg vi oss ha tid för en öl till innan vi gick in för match. Efter den och toabesök (toaletter var definitivt ingen bristvara, ingen kö någon gång under kvällen trots fullsatt!!!) så gick vi in i hallen och nu var nästan alla åskådare på plats. Oron att det skulle vara packat med folk på ståplats försvann ... det var mycket gott om utrymme (de sålde medvetet inte ut alla ståplatsbiljetter av säkerhetsskäl), och vi fick delta i flaggviftning ...



Redhawks gjorde entré till mäktiga ovationer (i kanske den snyggaste dress man nånsin haft), men det kunde inte mäta sig mot de som Percy Nilsson fick när han skulle säga några ord innan nersläpp. Publiken stod upp och jublade, så att man knappt kunde höra vad han sa. Välförtjänta ovationer!!!

Under matchen var det mäktigt när hela hallen deltog i handklappningar mm, och när Malmö gjorde 2-0 fullkomligt exploderade hallen. Tänker inte säga så mycket mer om själva matchen, mer än att det var en välförtjänt seger.
Det var bara en sak som jag tyckte var synd ... det var att det fanns en del som är "för viktiga?" för att klappa med bidra till stämning i hallen. Hur jobbigt är det att klappa med? (jag gissar att det var några sponsorbiljetter som utnyttjades av "slipsgubbar" som ville ha en gratis match och fylla?? men som inte var särskilt intresserade av hockey) Som tur var så var de inte så många, men de biljetterna kunde gått till dom som verkligen ville gå dit och heja!

På bilden kan ni se den vita tröja som alla åskådare fick på matchen.


Efter matchen var vi duktiga och hoppade över efterfesten. Det var nämligen öppet i barerna ända till klockan 1.00!!! Istället
hoppade vi på varsin buss och åkte hem. Bussen kom iväg ganska snabbt, så jag skulle hinna se sammandraget på sportnytt. Det var bara det att jag satt och läste matchprogrammet på vägen, så jag missade mitt stopp och åkte två hållplatser för långt ... grrrrr ... så jag sprang tillbaka till min hållplats där jag ställt cykeln och pinnade på hemåt, och jag hann till sporten ... totalt andfådd, men jag hann ... sen var det svårt att varva ner ... jag kom inte i säng förrän vid midnatt.

Imorse var jag trött .... mycket trött ...

Redhawks: Äntligen nersläpp!

Äntligen är det dags för första nersläpp i Malmö Arena! Det ska bli så jävla kul! Dessutom kommer alla medlemmar i Redhawks Support (RS96) att bli bjudna på buffé av Malmö Arena (med andra ord av Percy) före matchen. Och som jag berättat tidigare så blev jag ju medlem när jag köpte biljetten. Så Per och jag ska till arenan direkt efter jobb för buffé, dryck och bekanta oss med arenan. Matchen sänds på Tv4+ om det är någon som är intresserad av att se den på tv. Heja Redhawks!!!

Förälder: Förkylningar och beundran över ensamstående föräldrar.

Har haft en vecka mixad av förkylningar och kräksjuka i familjen. Det stod rätt tidigt klart att Fabian inte kunde gå på dagis i måndags på grund av sin förkylning, och vid lunchtid ringde de från Måns dagis och sa att han hade kräkt upp hela lunchen. Anna var hemma med en sjuk Fabian, så jag satte eleverna i arbete på skolan och körde och hämtade Måns (som tur var hade jag tagit bilen, för vi skulle ha föräldramöte på kvällen).

I vanliga fall brukar Anna och jag dela på vab-dagarna, men eftersom Anna själv kände sig hängig av förkylning så var det hon som stannade hemma tisdag och onsdag också. Idag torsdag har pojkarna varit på dagis igen, men nu är det jag som är drabbad av förkylningen (och "tyvärr" så synkade det inte med barnen så man kunde stannat hemma en dag med dom).

Kan inte låta bli att beundra de ensamstående föräldrar (och deras barn) som inte har möjlighet att samarbeta med den andra föräldern. Tänk bara när ett barn är sjukt och det (eller de) andra barnen ska till förskolan eller skolan. Då är det bara att dra upp och klä på det sjuka barnet när man ska lämna de andra. Ja, jag sitter och tänker på olika situationer och sammanhang som måste vara mycket tunga för den ensamstående, särskilt de med flera barn.

Redhawks: Fredrik har biljett till premiären!!!

Lyckades komma över en ståplatsbiljett till hockeypremiären i Malmö Arena!!! Det var Redhawks supporterklubb som hade ett gäng biljetter som såldes till medlemmar. Så jag begav mig till isstadion och skaffade medlemskap ... jag kom över näst sista biljetten, och när jag såg att det fanns en biljett kvar så ringde jag min kollega Per som la beslag på den. Fan va kul!! Visst, ståplats är kanske inte bekvämaste platsen, men det kommer bara att vara EN premiär!! Och den kommer att vara fullsatt ... och jag kommer att bli förvånad om det inte blir lite extra jippon kring matchen också. Och nu kanske man blir inblandad i tifo-arrangemang mm ... Kul, som sagt.

Redhawks: Slutsålt på en kvart!!

Är så irriterad på mig själv ... var förberedd klockan 10.00 igår för att skaffa biljett till hockeypremiären i Malmö Arena .... men ticnets bokningssida var välbesökt och allt gick trögt ... till slut blev jag ändå erbjuden platser i en hörna på övre etage, vilket jag avbröt och försökte igen ... det skulle jag inte gjort, efter det var biljetterna slut! Måste erkänna att jag inte var förberedd på ett sånt intresse. Förbannat att man missar en fullsatt Malmö Arena ... vem vet när det händer igen. En liten tröst är ju att matchen sänds på tv (även om det inte går att jämföra med live). Nu har jag iallafall köpt bra platser till Växjö-matchen den 19/11, vilket också är en toppmatch! Efter den matchen har vi ingen hemmamatch förrän i januari igen.

Vi får hålla tummarna förresten för att LB07 vinner sin kvalmatch idag, så att de stannar i fotbollens superetta ...

Redhawks: Malmö Arena

På lördag släpps biljetterna till hockeyn i nybyggda Malmö Arena. Jag körde förbi där ikväll, och det var helt upptänt inne i arenan vilket gav ett mäktigt intryck. Priserna kommer att vara hyggliga på hockeyn, och man kommer att ha särskilda rabatterade familjepriser. Jag kommer att se premiären mot Leksand, då det skulle förvåna om det inte blev nära nog fullt hus. Det är till och med så att Anna vill följa med :). Däremot kommer det nog inte att bli lika stor publik när man möter Mariestad eller Huddinge.

Vi har dessutom redan två ytterligare besök inbokade i arenan. Det blir musikalen "Mama Mia" i slutet av november, och precis före jul ska vi gå med pojkarna på "Arena rama julen" (med Mora Träsk och Doris och knäckebröderna). Ser verkligen fram mot alla arrangemangen!

Förälder: Fabian fick en käftsmäll av ett annat barn!

Jo, det är sant! Det hände på Andys lekland igår. Vi var där med pojkarna och det var rejält packat med barn. Vi förundrade oss redan från början hur små och stora barn sprang runt utan vuxna i närheten och bröt mot förhållningsreglerna. Och det är helt klart så att vi föräldrar har olika värderingar som vi överför till våra barn. Medan många barn ställer sig i kö och väntar på sin tur, så finns det andra som helt sonika knuffar undan den som har lekredskapet och tar över. Och det är också dessa barn som inte har någon vuxen i närheten. Tyvärr så är det (om man generaliserar) en tydlig kulturell skillnad, som gör att fördomar förstärks. Men man måste intala sig att istället göra skillnad på de som följer regler, och de som inte gör det.

Så är jag då med Fabian och Måns och spelar bandy (alltså inne på Andys). Där är tre andra pojkar som vill spela med oss, så vi börjar spela lite oorganiserat tillsammans. Fabian hinner upp bollen snabbast hela tiden, och jag märker att en jämnårig pojke blir lite sur för det, och rycker Fabian i tröjan när han inte hänger med. Så Fabian stannar upp och tittar på honom, ungefär som "vad håller du på med?" Varpå den här killen ger Fabian en stenhård örfil! Det blixtrar till i mitt huvud och jag tar tag i pojken och ryter: "Vad gör du?" "Var är dina föräldrar?". Det sker impulsivt, och efteråt är jag skakig och känner att jag fått hindra mig själv från att ge tillbaka en örfil, men som tur är så är man rotad med att man inte löser konflikter med våld. Det var så tydligt att den här pojken är uppväxt med att det är så man löser konflikter, och det skrämmer mig. Tyvärr är detta också (om man gör en ny generalisering) ofta kulturellt betingat. Några föräldrar var inte i närheten (inte heller någon personal från Andys). Vad hade hänt om inte jag varit där??

Senare ser jag pojken med sin mamma, som sitter i cafeterian och fikar med någon annan vuxen. Jag berättar för henne vad som hänt, och hon säger till pojken att han ska be om ursäkt, vilket han gör.

Senare när vi kommit hem så verkar det som att Fabian släppt det som hänt, men jag har mycket svårare att släppa det ... Pojken vet att jag står sidan om och väljer ändå att slå! Efteråt leker han vidare som om inget hänt! ... Verkligheten skrämmer mig verkligen ibland...

Lärare: Niorna på turné

Har inte haft tid till att berätta så mycket om Humfryskolan, som jag jobbat på sen i augusti. Jag kommer att skriva mer om den senare, men vill berätta att imorgon ger sig niorna iväg på turné till Småland och Blekinge. Där ska de framföra musik och sketcher som är hämtade från vårt egenskapade tv-program "Genant". Föreställningarna kommer att visas för andra ungdomar på skolor och fritidsgårdar. Ni kan följa turnén och övrigt som händer på skolan via www.elevblogg.blogspot.se

Förälder, lärare eller Redhawks

För att göra det enklare att söka historik och leta inlägg här på bloggen, så har jag satt en "för-rubrik" (finns det nåt som heter så?) till varje inlägg. Alltså vilket av mina tre ämnen det berör. Det vill säga "förälder", "lärare" eller "Redhawks". Glöm inte att ni gärna får lämna kommentarer till inläggen. Jag läser dom! Och är det någon som vill mejla, så var inte blyg!

Redhawks: 3-1!!

Var på plats och såg Redhawks-AIK igår. 3-1 och ganska stabilt spel. Segern kändes ohotad, även om Henke Karlsson gjorde ett par riktiga kalasräddningar. Vågar man bli lite smått optimistisk :) ...

Förälder: Hos frisören

Har varit hos frisören med pojkarna idag, och var tvungen att ta en bild. Det var ett helt protestfritt besök, men Måns hade ett härligt uttryck av tveksamhet och misstänksamhet under hela klippningen.

Måste också berätta om frisörskans försök till lite kallprat ... hon säger till Anna "pojkarna liknar dig mest ... alltså håret och så". Hahaha ... ja, vi hade ett gott skratt, och hon kände att det blev en lite pinsam kommentar eftersom hon inte har en aning om hur mitt hår ser ut eller har sett ut ...

Lärare: Heldag med utvecklingssamtal

Har haft en heldag med utvecklingssamtal på skolan idag. Ett upplägg som var nytt för mig, och jag visste inte vad jag skulle ha för förväntningar.

Upplägget var att eleverna hade en studiedag, då de bara kom till skolan under sitt samtal. Vi skickade hem tider till föräldrarna, och ville de byta tid så fick de själva försöka byta med varandra. (Nu hörde jag mig för med mina mentorselever först vilka arbetstider deras föräldrar brukade ha)

Jag väntade mig en hel del protester från föräldrarna eftersom tiderna var under dagtid, då de flesta arbetar. Men protesterna uteblev, och alla kom när de skulle. Jag satte upp tiderna på dörren, och det bara flöt på. Och när jag träffade de föräldrar som brukar dra ut på tiden, så avbröt jag samtalet med hänvisning till nästa som väntade.

Jag var lite orolig för att förbereda mig inför så många samtal under samma dag, och om jag skulle kunna hålla samma fokus under hela dagen. Men tiden gick verkligen fort, och jag hade lagt in kaffe- och lunchpauser såklart. Detta upplägg var helt kanon!!

Förälder: Tennisträning

Vi får väl se om det leder till några miljoner :) ... men iallafall så är det härligt att se hur bra Fabian fungerar på tennisen. Inte bara att han är riktigt duktig och har bra bollkänsla, utan också att han inte har några problem att anpassa sig till den sociala ordningen som råder i en tennishall där 30 stycken fyra-, fem- och sexåringar ska träna in sina första backhand-slag.

Detta har blivit ett perfekt tillfälle att praktisera vissa delar av de saker Fabian behöver utveckla, tlll exempel några så för andra enkla saker som att svara "Ja" vid uppropet, eller att säga vad man heter om någon frågar.

Vi har noterat att han har en strategi att ställa sig en bit bak i kön till varje övning, sen kollar han in hur övningen går till innan det är hans tur. Detta gör han ju för att han inte har så lätt att ta till sig muntliga instruktioner, såvida de inte är väldigt tydliga.

Men viktigast av allt såklart är ju att han tycker det är roligt, och det kan man lugnt säga att han har! Han skrattar och tar kontakt med de andra barnen ... och vid sidan av står Måns och jag och slår lite bollar. Tyvärr får man inte börja på tennisskolan förrän man är 4 år, för han är också väldigt sugen på att börja.

Förälder: IBT-träning

Sen Fabian fick sin diagnos för ganska exakt ett år sen, så har det varit en känslomässig berg och dalbana. Självförtroendet har pendlat ... vissa dagar känner man sig stark, andra mindre stark. Samtidigt som vi har bearbetat sorgen, så har Fabian gjort stora framsteg i sin utveckling. De många, långa, svåra och enormt energikrävande konflikterna är numera mest ett jobbigt minne (visst har vi konflikter nu också, men inte alls i samma dimensioner). Samtidigt har hans tal utvecklats, han vill vara med på alla aktiviteter på dagis, han har blivit bästis med Måns och han verkar vara ett lyckligt barn. Det går helt enkelt inte att jämföra nu med då.

För någon månad sen gjorde Fabian ett test, på habiliteringen (BUP), för att utreda hans utveckling i förhållande till jämnåriga. Detta gjordes för att kunna fastställa vad vi ska fokusera på i IBT-träningen (intensiv beteendeträning) som vi börjat arbeta med. Resultatet visade att det enda han låg efter i var den talade kommunikationen, så det finns inga misstankar om begåvningshandikapp. Och det är konstigt ... trots att detta är precis som vi upplever det och förväntade oss, så var det en obeskrivligt känsla att få höra psykologen säga det. Och även om Fabian (och vi som finns kring honom) har mycket jobb framför oss, med extra språkträning hemma och på dagis, så finns det ingen anledning att inte tro att han ska komma ikapp sina jämnåriga.

Det jag skulle komma till i detta inlägget var hur tacksamma vi är att vi lever i Sverige, men jag tar det imorgon för nu är det läggedax ... gonatt

Förälder: Besök i Afrikaparken

För ett par helger sen besökte vi nyskapade Afrikaparken i Bunkeflostrand. Inget jättemärkvärdigt, men fint väder, frisk luft och glada och lekfulla pojkar gör det till en precis lagom tvåtimmarsutflykt.   

Redhawks-Sundsvall på web-tv

Är det någon som är intresserad av Redhawks matcher, så kan jag tipsa om att kvällens match mot Sundsvall kan man köpa på web-tv. Gå in på sidan s24.se och klicka er vidare. Det är busenkelt att skaffa sig ett användarnamn, och betala via sms eller kort. Kvällens match kostar 39:-. Jag ska för första gången prova att koppla in sändningen från datorn till tv:n. Jag tippar storseger efter senaste tidens måltorka. 6-1! Vad tippar ni?

Förälder: Småbarnsförälder

Någon som känner igen sig?

Klockan ringer ... in i duschen ... på med kläder och äter en macka ... väcker Måns och tar på honom kläderna innan han vaknat tillräckligt mycket för att protestera. Ropar till Anna att hon måste gå upp nu! (Anna brukar lämna Fabian eftersom det blir smidigast nu när de är på olika dagis). Tvättning, tandborstning och på med ytterkläderna (dock väldigt sällan utan protester). Ut till cykeln med Måns halvsovande efter ... kommer på att vi glömt cykelhjälmen ... in efter cykelhjälmen och ut igen ....

Börjar cykla mot dagis och påminns om att det är oktober och mina fingrar är stelfrusna .... framme på dagis (och som tur är har aldrig Måns varit svår att varken lämna eller hämta) ... nästan en halvtimmes cykelväg till jobbet utan känsel i fingrarna ... jobbar på (som jag berättar mer om en annan gång) ... springer ner till cykeln efter arbetsdagens slut och pinnar på mot dagis innan de ringer efter mig. Hämtar barn och cyklar hem ... fan, vad ska vi äta ikväll?  ... räddas av snabbmakaroner och frysta köttbullar (tack och lov för micron) ... Fan, vi ska ju tvätta också! Ut med tvätten, in igen och får ihop kvällsmaten, men ingen vill äta ... öppnar en öl sålänge ...

Efter en stund får jag pojkarna att äta. Anna kommer hem ... - Hur har du haft det idag? ... - Trött, själv? .... - Samma här! ... Visst fan, tvätten! ... ut och hänger tvätt, sen diskning innan det är dags för tandborstning och tvätting av pojkarna .... - Vems nattning är det? .... Min? Ok .... - Vad vill ni läsa pojkar? ... -NEJ! Inget bus nu! ... - Åh nej, inte den! Kan vi inte läsa nåt annat? Vi har ju läst Alfons Åberg två månader i sträck nu! ... Trekvart senare har barnen somnat och jag har nästan gjort detsamma i soffan när jag kommer på att jag måste fixa jobb till lektionerna imorgon ... Shit! ... och får inte glömma att hämta tvätten. 

Ett par timmar senare i sängen ... - Sex? ... - Nej tack, men fråga gärna igen om ett par år, så kanske jag är utvilad  ... 

Det känns inte som jag har hunnit somna innan klockan ringer igen ...

Nya besökare Välkomna!

Sitter på jobbet nu, och har en av få håltimmar (ja, håltimme är det ju inte ... efterarbete, förberedande arbete, praktiska grejer som kopiering mm, för att inte glömma toabesök, kaffebryggning osv) ... iallafall så har jag nyss gjort ett masskick av sms till alla mina kontakter, och hoppas på att öka besöksfrekvensen här på bloggen ... så är du här för första gången så säger jag Välkommen! /Fredrik

Förälder: Vi får lära oss leva med det.

Så har det hänt igen ...  men jag ska ta det från början och försöka skriva det här inlägget utan att vara alltför orättvis ... 

Att ha ett barn som inte har samma förutsättningar som andra barn, utan som får leva med särskilda svårigheter och behov, innebär en livslång sorg som bara andra föräldrar i liknande situation kan föreställa sig. Förstå mig nu rätt! Vi sitter definitivt inte och tycker synd om oss själva, och vi älskar våra barn precis som dom är (annars hade det ju inte varit dom :)). Men det är vid varje tillfälle som vi påminns om de fördomar och svårigheter som Fabian kommer att möta i sitt liv som oron och sorgen väcks. 

Fabian har nyligen börjat på en ny förskola (som är en kanon-förskola vill jag tillägga). Där har han resurspersonal vissa timmar under dagen som ska fungera lite som en "kommunikations-tolk" mellan Fabian och kompisarna. Eftersom de andra föräldrarna på förskolan vet att det börjat ett barn med resurs, så är de givetvis nyfikna på "vad" det är för barn som börjat ... inte "vem" det är som börjat (redan där har man "dömt" honom). Det är personalen som fått frågan och de frågar oss i sin tur oss vad vi vill att dom ska svara föräldrarna (som bara måste veta vad det är för fel på honom).  Och av tidigare erfarenheter vet vi att ordet "autism" får 9 av 10 att sätta ett likhetstecken med utvecklingsstörd. (Fabian har alltså inte något begåvningshandikapp, utan ligger på samma nivå som sina jämnåriga i alla mätbara utvecklingsmoment utom i den talade kommunikationen). Därför säger vi att de kan berätta att han har talsvårigheter och därför behöver extra träning och hjälp med kommunikationen. Personalen tycker detta är en bra beskrivning, för han fungerar som de andra barnen, och hör man inte honom prata så kan man knappt märka att han har särskilda svårigheter. 

Så blir det då föräldramöte, och jag berättar under presentationsrundan att: - Vi är föräldrar till Fabian, som har resurs för att han behöver stöd med tal och kommunikation. Så om han inte alltid svarar vid tilltal, eller ni inte förstår vad han säger, så är det något han jobbar hårt med. 

Detta tyckte vi var en mycket tydlig och bra beskrivning, men vissa människors nyfikenhet och frosseri i andras öden, klarar inte av en så enkel beskrivning. Så när Anna träffar en av mammorna från föräldramötet när hon är med Fabian på tennisträning, så händer det igen ... det som jag skulle komma till från början, och som händer oss då och då. Hon frågar såklart: 

- Ja .. hrm .. det gick ju så snabbt på mötet ... men vad beror hans talsvårigheter på? Har han typ en bokstavskombination?  Blablabla ... 

Stackars henne ... hon har säkert inte kunnat få några svar av någon annan och hennes nyfikenhet har hållit henne sömnlös om nätterna. Och det är här som jag kanske är orättvis, men om vi har valt att beskriva det så på föräldramötet, så tycker vi inte det är viktigt att delge mer information. Och då utgår vi från det som vi anser blir bäst för Fabian. 

Anna svarar henne med att Fabian har fått diagnos autism, men vi har erfarenheter att man bemöter honom som om han var utvecklingsstörd om man nämnde det, och därför vill vi inte använda det ordet. Mamman fortsätter: - Jaha! Ja, jag känner en familj som har ett barn som har autism blablabla och jag kan allt blablabla .... 

Så många gånger vi mött dessa "experter" på autism. De flesta menar säkert väl, såklart, men så många gånger vi fått höra saker från dom som känns som riktiga hugg i magen. - Jag vet var det ligger en skola för "såna", för han ska väl inte gå på vanlig skola? (Hur fan vet du som aldrig ens tilltalat honom vilken skolform som är den bästa för honom?) - Visst är det fantastiskt att han får gå på en vanlig förskola! (Ja, var fan skulle han annars gå?) Ursäkta språket, men ibland förstår man inte hur folk tänker ... ja, antagligen tänker de inte efter, för de är så upptagna att efter att ha stillat sin nyfikenhet, få höra sig själv och framhäva allt de "vet" och "kan". 

Man kan tycka att det är bara att inte bry sig om dessa människor och deras kommentarer, men det är inte så lätt ...  Varje gång gör sorgen sig påmind! 

Jag vill förtydliga att detta inte handlar om alla de underbara människor som är äkta omtänksamma, och undrar hur det går för Fabian. Dessa känner ju också av, och låter oss styra vad vi vill berätta om. (Tack alla ni!)

Men vi måste lära oss leva med detta och inte beröras så hårt när vi stöter på de människor som jag beskrivit i detta inlägg.

Redhawks: Förlust efter straffar för Redhawks.

Har följt Redhawks match mot Växjö online på webben, och konstaterat att det bara blev en poäng idag. En besvikelse kan tyckas, men jag är inte så oroad faktiskt. Jag är mer oroad över medgångssupporterkulturen (wow vilket härligt ord!), som finns i Malmö. Man ska alltid vinna annars är det bortskämda, överbetalda skitspelare som man inte tänker komma och titta på igen! Om man inte börjar vinna igen förstås ... då vill man vara med och sola sig i medgången. Såklart är det långtifrån alla, ja kanske till och med en liten del som är så, men de hörs alltid väldigt mycket ... tyvärr. Jag vill framhäva att Redhawks faktiskt inte förlorat under ordinarie tid på sina fem första matcher, och har släppt in minst mål av alla. Hygglig start vill jag påstå (även om jag såklart ocskå vill se seger och många mål varje match). 

Nä, nu är det dags att duscha barnen + nagelklippning och hela rubbet innan de ska nattas.

Förälder: Härligt med regnig och blåsig söndag!

Ibland är det så himla skönt med regniga, blåsiga söndagar. För första gången på många söndagar, ja ... jag minns knappt senast, så har vi inte haft nån tid att passa idag. Inga aktiviteter, inga egenpåtvingade måsten (som att åka till skogen, lekplats, badet, muséum eller liknande) för att stimulera barnen. En härlig förmiddag i mjuka kläder, kaffe på bryggaren, lek och spel! Avgörande faktor för hur skönt det är, är ju hur länge barnen håller sams och den tiden börjar rinna ut nu :) ... så nu blir det på med kläderna och sticka hemifrån en stund för att senare komma hem till värmen och mysa igen ....

Redhawks: Seger för Redhawks, och ikväll drar NHL-säsongen igång!

Det var med en ganska nöjd känsla jag gick till sängs igår efter att ha följt Redhawks match mot Mora på tv. Två poäng på bortais mot fjorårets elitserielag måste man ändå vara nöjd med, särskilt som Mora verkade väldigt laddat från start och satte press på Malmö. Men så har vi ju Henrik Karlsson i mål, och vem hade vågat hoppas på en sån utveckling hos honom när han värvades förra säsongen. Måste också nämna nåt om laddningen här i början av allsvenska säsongen ... jag har sett tre av Redhawks första fyra matcher, och har knappt sett någon förbannad! Inte ens att man pucklar på varandra kring målen ... är man så disciplinerade, eller hur laddade är man? Dock är jag säker på att det kommer att hetta till mer och mer ju längre säsongen lider.

Ikväll drar äntligen NHL-säsongen igång, och vi får se om spelarna kommer att bjuda på mer heta känslor där. NHL är lika svårtippat som det varit sen de införde lönetak i ligan, och jag väljer att inte försöka. Däremot hoppas jag på mina favoritlag Detroit, Toronto och till viss del Vancouver, och självklart på svenska framgångar.